Vinterbesök på Sommarpalatset

Snön från igår sprids ut för att smälta snabbare


Snö även på taken


Tjusig vy över delar av staden


Marmorbåten i bakgrunden


Den långa gången (728 meter)


Detalj från taket i gången


Jag var prinsessa...


... och Ylva var kejsarinna

Ett besök på Sommarpalatset gör man med fördel när det är varmt och skönt. Tyvärr lyser ju våren med sin frånvaro, så det var bara för mig och Ylva att bita ihop och ge oss dit i kylan istället.

Resan dit blev via taxi, medan vi testade den relativt nya T-banelinjen 4 på vägen hem. Funkar hur smidigt som helst och kostar endast 2 RMB oaktat sträcka. Tyvärr finns ju ingen station särskilt nära där vi bor, så det blir oftast taxi ändå. Synd, för när trafiken är som värst går det ju betydligt snabbare med t-banan.

Nu är det nog

Dags att skotta igen


Se så positiv jag är

På söndagen snöade det igen - nu får det väl ändå räcka!!! Det ska vara vår nu, men det känns rätt avlägset tyvärr.

Murtur

På väg upp till linbanan


Jobbig färd om man är höjdrädd


Monika kan själv, Ylva får hjälp


Safe driving på muren???


Ända högst upp gick vi


Rejält brant var det


Den sista biten var vi nästan ensamma


Murfotografen Nils


Gott med en kall öl i kylan. Stödköpt av en tant som släpat
den nästan högst upp.


Klassisk kinespose


Bröllopsfoton på muren är poppis


Nedåt åker man rodelbanan


Ylva tyckte rodelbanan var kul

Lördagen innebar en färd till Kinesiska muren, uppe vid Mutianyu. Vi nöjde oss med den restaurerade delen denna gång, då den mera förfallna delen kändes rätt osäker att gå på när det finns snö kvar. En rätt rejäl promenad blev det i alla fall, med några ordentliga stigningar som efteråt kändes i benen. Kul att se muren under vintern denna gång, även om vi ju inte är så positiva till snö just nu.

Efter utflykten blev det lite välbehövlig fotmassage, och på det följde ett besök på Todai, aka Ålandsbåten. Extremt mätta och belåtna blev det sen en rätt tidig kväll.

Äntligen golfpremiär

Triinu, Ylva och Monika får ÄNTLIGEN spela golf


Många caddies var det


Marken är frusen så tees har halmmattor man får
slå ifrån

Så blev det då äntligen dags att inleda årets golfsäsong. Fortfarande kallare än normalt, ca 8-9 grader, men då solen sken och det var rätt vindstilla så funkade det bra ändå. Det var fler än väntat som dök upp på BLGs första tillfälle, hela 15 stycken. Antar att det var fler än jag som var sugna att komma igång.

Ny gäst på besök

Ylva och Konfucius


700 år gammal cypress


Snön var parkerad mot träden vid Lamatemplet

Nu när vår vistelse här börjar gå mot sitt slut så kommer en del vänner på att det nog är dags att pallra sig hit. Till den skaran hör Ylva, en av våra kompisar från Mälarö Golf. Hon anlände med Finnair onsdag morgon och jag for ut till flyget för att plocka upp henne.

Hon fick vila någon dryg timme, sen for vi på utflykt till Lamatemplet. En rätt lagom start på Kina-besöket, inte för stort men "mycket Kina". Vi passade på att även besöka Konfucius-templet, som visade sig ligga nästan granne med Lama-templet. Här var det mycket lugnare och knappt några människor alls.

Efter en fika på Starbucks gick vi ner till Vattenhjulet, där Nisse anslöt till middagen. Den sista aktiviteten för resenärer med jetlag, massage, klarades också av innan det blev dags för nattsömn.

Gymmet stängt plötsligt

Stängd entré till gymmet


Förbannade kunder och anställda


Anslag på dörren

Idag såg vi plötsligt anslag uppsatta vid hissen om att vårt gym hade stängt. Tydligen har kedjan som driver det bestämt sig för att "allokera sin resurser till andra gym i Beijing" och helt plötsligt bara slagit igen stället i vårt område. Hoppsan.

Gick förbi foajen till gymmet på eftermiddagen och där hade det samlats en hel hop med stenförbannade kunder och anställda. De som jobbade där var tydligen inte heller informerade om ägarnas planer och blev helt tagna på sängen.

Vi har ju inte så jättelång tid kvar här, så vi har ingen stor ekonomisk förlust av det hela. Fast visst vore det oerhört mycket bättre om det löste sig på något sätt eftersom vi vill kunna träna. Fick rådet av en god vän från HK att "avvakta och låta kineserna skrika på varandra och hantera frågan" istället för att själv hetsa upp sig. Låter som ett gott råd - vi får väl se vad som händer.

Vasaloppssöndag

Årets start på Vasaloppet


Nisse åt grillade revbensspjäll

Som brukligt är så är ju den första söndagen i mars Vasaloppssöndagen. Även vi kollade in starten "live" via SVT-play. Den brukar funka rätt bra, men hackar rätt betänkligt om för många använder tjänsten samtidigt. Starttiden var rätt lämplig för vår del, lagom till eftermiddagsfikat kl. 15:00.

Efter att ha kollat in starten for vi till en skräddare vid Sanlitun (ovanpå Friendship market) för att lägga en beställning på lite ny klädsel till en soffa vi har hemma. Vi har tagit med de gamla fodralen och ska låta sy upp nya. Skräddaren räknade ut att vi kommer att behöva 13 meter tyg, så vi ska vid tillfälle fara till Tygmarknaden för att inhandla något snyggt möbeltyg. Man tar sen tyget till skräddaren som syr upp det hela.

Passade sen på att ta en lunch/middag på Union Bar and Grill i the Village. Det behövdes lite västerländskt käk efter all kinesisk mat den sista tiden.

Åter hemåt sen för att kolla in Vasaloppets slutfas. Vi kommer i lagom tid, men blir blåsta på själva avgörandet. Precis när upploppet kommer lyckas nämligen SVT-play göra ett litet "skutt" framåt efter buffringen och vi missar målgången. Nio mils åkande och så hoppar den till just där - typiskt.

Middagsbesök från Sverige

Middag på Xiao Wangs i Ritanparken

Förra sommaren var det tänkt att vi skulle gå ut och äta middag med några svenska vänner som var i Kina för att adoptera ett barn. Middagen blev dock aldrig av, då det tyvärr gick snett med adoptionen. Efter nästan ett år har de olika inblandade parterna rett ut trassligheterna, och nu var det äntligen dags igen. Förhoppningsvis går det bra den här gången.

Vi hade i alla fall en mycket trevlig kväll tillsammans med Janne, Annika och deras dotter Lina. Vi önskar dem stort lycka till i Chongqing nästa vecka!

Normalt ett vårtecken

Det enda "gräs" som är grönt nu


Tigergolfare


BLGs kepsar - årets modell till höger


Triinu och Lynne sköter medlemsanmälan


En av sponsorerna gav gratis manikyr


Donna med John från Old Scottish Putters

Precis som förr om åren så inleds BLGs golfsäsong med en lunch på Capital Club. I vanliga fall är alla då sugna på att komma igång med spelandet, men ännu så länge känns golf lite avlägset. Antagligen var det kalla vädret även anledningen till att det var färre gäster vid lunchen än vanligt. Vi får väl hoppas på att det blir lite varmare nästa torsdag när det är tänkt att första speltillfället ska ske, jag håller tummarna.

Lunch på Opposite House

Anna och Jane i The Opposite House


Stilig design


Snygg svit


Här kunde man väl tänka sig att bo

Jag var och åt lunch tillsammans med Anna och Jane igår. Vi åt på Sureno, en restaurant som ligger inne i ett av stans bästa hotell, The Opposite House. Hotellet ligger ner i the Village vid Sanlitun och är ritat av en japansk arkitekt. Designen är rätt stram; inget överdåd alls. Snyggt.

Då Jane har känningar i resebyråbranschen hade hon fixat så att vi fick en liten rundtur i de olika rummen/sviterna. Det minsta kostade ung 1600 RMB / natt och sen gick det raskt uppåt, beroende på rumstyp. Fanns även en penthouse-svit, men där kunde vi inte komma in. Skulle gärna bo där, om någon annan betalade förstås.

Polar classic inställd

Kommande helg var det tänkt att årets golfpremiär på hemmaplan, Polar Classic, skulle äga rum. Tyvärr blir det inget av med det, för man kan ju knappast spela golf om det är snö på banan. Trist! Förr om åren har vi ju haft rätt kul; se här och här.

Får verkligen hoppas att det blir varmare snart, det SKA verkligen inte vara snö här så här års.

Äntligen slut på pangandet

Röda skyar...


... och gula


Nisse köpte ett smatterband


Snöa ska det inte göra så här års


Snöade i soffan gjorde det


Resterna sopas upp

Den 15:e dagen på det nya året är det nymåne, och då infaller Lyktfestivalen. Det firar man med att hänga upp röda lyktor mest överallt. Denna dag innebär även att årets nyårsfirande är formellt över och man skjuter av det med besked.

Som vanligt var det ett förfärligt oljud, men klart lugnare ute på gatorna än tidigare år. Det var nämligen kallt och snöade dessutom - knappast något som fick ut folk ur sina lyor direkt.

Vi tog oss dock ut ett litet tag, vi var ju tvugna att smälla lite smällare för att försäkra oss om god lycka det närmast året. Nisse köpte ett smatterband med 2000 smällare för 50 RMB. Ung. som gamla hederliga tider med 2 1/2 öres smällare alltså. En knapp minut senare var öronen bedövade, men det vore väl sjutton om inte nästa år skulle bli bra efter detta.

Varför då så många smällare och fyrverkerier? Den svenska ambassaden hade följande förklaring i sitt månadsbrev för mars:

"But before I go any further I would like to touch on a subject having nothing to do with Sweden related events - Chinese fireworks. Why are so many rockets fired during the Spring Festival and why does it never seem to end? We normally hear only general explanations about scaring off bad spirits. The following is a more precise explanation:

Legend tells us that Chinese New Year started with combating a mythical beast called Nien (Chinese: 年; pinyin: nián, also the Chinese character for year). Every Chinese New Year Nien comes out to feast on livestock, crops and people, something people naturally want to avoid. Apparently, the beast is afraid of the color red, which is the reasons we see all the red lanterns during in the Chinese New Year. But the laterns alone aren't enough. To be really certain that Nien stays away, fireworks are also used. There is another, additonal explanation - fireworks are believed to wake up a sleeping dragon who will bring rain during dry summer months. Consequently, when adding all this together it is only logical that all these fireworks get lit."

Om detta stämmer? Vem vet, det finns säkert nästan lika många varianter som det finns kineser, men en sak har de gemensamt; de formligen ÄLSKAR sina smällare! Själv är jag bara glad att det är över och att det blivit lite lugnare igen.