Nisse hemma igen

Efter att ha tillbringat en knapp vecka i Sverige så återvände Nisse till Beijing. Lite märkligt för honom att vara i Stockholm och bo på hotell, men vad gör man när lägenheten är uthyrd. Med sig hit igen hade han diverse småsaker som vi kommit på att vi saknar här; bl.a. en potatisskalare (som verkligen GÅR att skala potatis med), en kärnhusborttagare, några kilo kaffebönor (finns men är dyrt) samt sist men inte minst; 2 kg löjrom! Vad det gäller maten här så är det inte så mycket som vi saknar; det finns ett mkt stort utbud av alldeles utmärkta restauranter, men rårakor med löjrom får man allt laga till själv!

Ny Ayi på G

Efter att ha genomlidit två tunga veckor utan städhjälp så har vi äntligen lyckats hitta en ny Ayi. Hon förmedlades via en av Nisses kollegor, och är nu provanställd oktober ut. Förhoppningsvis ska det hela fungera bra och vårt hem kommer bli lika skinande och rent som förr!

Ännu en vinmiddag

I lördags var det dags för ännu en vinmiddag; den tredje i ordningen för vår del. Den förra vi var på var inte helt lyckad tyckte vi. Visserligen var vinet superbt (från en australiensisk liten exklusiv vingård som heter Leeuwen Estate), men resten var ingen riktig höjdare. Middagen hölls på det femstjärniga hotellet Shangri La och vi hade höga förväntningar på maten, som enligt ryktet skulle vara mkt bra. Det började bra med förrätten, men sen var det inget mera direkt minnesvärt. Det tristaste var dock själva miljön; gissar på att runt 150-200 personer var där, och det kändes som man var på en av de där offentliga mottagningarna som ofta hålls i stora konferenssalar. Borden var runda och det var 10 personer vid varje bord, så det gick bara att prata med dem som satt precis bredvid. Man kan säga att vi inte hade någon direkt tur med bordsplaceringen; bredvid Nisse hamnade den fotograf som skulle dokumentera det hela. Han sprang mest omkring hela tiden och när han väl satt stilla kunde han bara tala kinesiska tyvärr. Vid bordet satt även två par som tillhör kategorin ”äldre västerländsk man med mkt yngre och mkt snygg kinesisk kvinna”. Dessvärre är den synen ganska så vanlig här; man får hoppas att båda parter är nöja med vad de får ut av de hela, men som utomstående betraktare känns det ju lite osmakligt.

Hur som helst; den middag vi var på i lördags var helt olika och mkt bättre. Det var en chilensk producent (Santa Rita) som presenterades, och en entusiastisk chilenare var på plats och berättade om det olika vinerna. Middagen hölls på en malaysisk restaurant och vi var väl ca. 25-30 personer där, så det hela var mera intimt. Blandningen på folk var verkligen stor; vid vårt bord satt en italienare, en kvinna från Namibia och hennes sydafrikanska make, en kille från Belgien, en från Schweiz, en amerikan och tre kineser (nej, Bellman var inte där!). En kinesisk tjej som satt närmast mig var i 30-årsåldern och hade en MBA från Universitetet i Utrecht, Holland – hennes engelska var utmärkt. Hon är marknadsdirektör för ett företag som pysslar med förmedling av förnyelsebara energitillgångar i norra Kina. Definitivt mkt intressant att samtala med henne! När middagen var över och vi skulle fara hem insisterade den glade chilenaren på att vi alla skulle gå på salsa-klubb istället, men för vår del slutade kvällen där.

Dagen efter var definitivt ”dagen efter”, men det var en mkt fin höstdag i Beijing, så vi tog en promenad i Chaoyang-parken och spanade in diverse kinesiska aktiviteter, såsom metning av guldfiskar i liten damm, samt färd i stor bubbla på vatten. Efter detta äventyr var det var dags för Nisse att packa sina väskor och ge sig av till flygplatsen. Han skulle fara iväg på sin första tjänsteresa utomlands. Vart? Jo till SonyEricsson i Kista…

Vår första besökare

I helgen hade vi den första besökaren från Sverige här. Det var en kompis till Nisse som passerade förbi på väg hem från ett möte i Shanghai och passade på och stanna ett dygn hos oss i Beijing. En fördel för vår del blev att vi äntligen fick uppstädat i ett av gästrummen – tidigare har det varit lite lagerrum över det hela. Vi gjorde en utflykt till Sommarpalatset under lördagen. Det tillhör de ställen som är ”måsten” för en besökare i Beijing, men vi har med flit låtit bli att fara på olika typer av turistattraktioner för att spara dessa till när vi väl får besök. När man är där kan man passa på och få en fin vy över stadens nyare bebyggelse.

En fin dag blev det i alla fall, där vi gick omkring i parken på eftermiddagen och på kvällen på en italiensk restaurant som heter Assagi. Det enda där som påminde om att man var i Beijing var servicepersonalen, annars var det tämligen europeiskt. På söndag fm gick vi omkring i den omedelbara omgivningen, och kunde konstatera att det är oerhörda kontraster mellan vårt tämligen luxuösa bostadsområde och delar av grannskapet som vi snarast skulle benämna som ren slum.

Kines-kurs del 1 avklarad

Så har jag då lyckats klara av del ett av kineskursen – se mitt fina diplom! Vi fick skriva ett prov på fyra sidor som avslutning, fast vi fick aldrig se exakt hur resultatet var, utan alla som deltagit fick varsitt diplom. Skolan vill ju gärna att man ska köpa ytterligare en kurs, och då kan man ju knappast underkänna någon elev… Hur som helst; nu kan jag i alla fall betydligt mer än förut, även om det fortfarande känns rätt hopplöst vissa dagar att någonsin komma upp på någon slags hygglig nivå utöver att kunna åka taxi samt beställa mat och öl på restauranterna.

Svårt med tjänstefolk nu för tiden…

När vi kom hem från semestern låg det en lapp från vår Ayi (=hemhjälp), där hon skrivit div. kinesiska tecken. Eftersom vi inte kunde tyda dessa själva, fick vi invänta Nisses språklärare för att få hjälp. Vi skojade dock lite om ”tänk om hon har sagt upp sig”. Det skulle vi inte ha gjort, för det visade sig vara precis det som hänt! Enligt vad hon skrev så var hennes pappa sjuk, och hon var därför tvungen att ge sig iväg på obestämd tid. Så för tillfället är vi utan städhjälp och jag fick för första gången dammsuga själv i fredags… usch och fy!!! :-)

Semester i Thailand

Så var vi då tillbaka från semestern. Vi hade en oerhört skön tid nere i Hua Hin där vi latade oss och spelade golf under en dryg vecka. I Hua Hin har den thailändske kungen sitt sommarresidens och det märks verkligen för det var bilder på kungen (Rama IX) uppsatta mest överallt. Vi bodde på Hotel Sofitel, som är ett gammalt kolonialhotell med anor från tjugotalet. Hotellet byggdes av de som drev järnvägen, och skulle hysa alla de gäster som med tåg for till Hua Hin för att besöka kungen. Den koloniala stilen har man verkligen behållit och vi kände oss nästan förflyttade 100 år tillbaka i tiden där vi satt och smuttade på våra gin och tonic på balkongen.

Hela paketet (exkl. flyg) hade vi köpt via nätet hos en lokal arrangör (Golf of Siam) och inkluderade privat transport T/R Bangkok – Hua Hin, boende samt all golf. Allt fungerade strålande bra; vi fick tom åka Volvo (hurra för en riktig bil!) från flygplatsen. Golfbanorna var oerhört fina (med ett undantag) och det jag tror säkert att vi kommer tillbaka hit igen. Det kändes lite märkligt när semestern var över och vi skulle fara hem dock; istället för att åka till Sverige så for vi hem till Beijing.