God jul från Beijing

Vi önskar alla vår vänner en riktigt god jul! Själva firade vi dagen på Himmelska Fridens Torg med traditionsenlig glögg, pepparkakor samt lussekatt. Därefter jullunch med skinka och korvar från den tyska slaktaren samt julmust från IKEA. Efter lunchen som vanligt Kalle Anka klockan tre (2006 års upplaga eftersom vi ligger före i tiden).

Årets julresa

Många västerlänningar passar på och besöker sitt hemland i samband med julhelgen. Vår helgresa går dock inte till Sverige utan till varmare nejder, nämligen Kambodja. Vi flyger dit den 26:e tillsammans med två kompisar och blir borta över nyår. Ska bli mycket spännande att besöka landet som jag har hört mycket gott om från andra resenärer. Förra julen for vi iväg till Egypten, så det börjar faktiskt bli mera tradition för oss att åka bort än att vara hemma under julhelgen.

När man åker till Kambodja så måste man ha visa, och denna typ av pappersexercis brukar ju sällan var särskilt smidig. I det här fallet så gick det dock mycket enkelt; landet har nämligen infört E-visa som du kan nå via en webb-sida. När du fyllt i dina uppgifter samt laddat upp ett foto tar det bara en liten stund innan du fått en pdf-version av visumet som man skriver ut och tar med sig. Naturligtvis ska man även erlägga ett avgift med hjälp av ett kreditkort; 20 USD för själva visumet samt 5 USD i hanteringskostnad. Exakt hur de kommit fram till just den fördelningen är oklart - dom vill ju bara ha våra pengar i största allmänhet.

Julstämning

Årets julgran med inbyggda renar


Julbukett med ljus och röda rosor


Renparad utanför gymmet


Entrén till vårt hus är julsmyckad

Jul är ju inte direkt någon högtid som man firar i Kina, men det finns diverse olika juldekorationer lite överallt i stan. Det är ungefär som i Sverige där ju främst affärsinnehavarna infört Halloween och därmed fått folk att handla mera. På samma sätt går det här att köpa det mesta i julväg, och vad det gäller glögg, julmust och pepparkakor är ju IKEA den självklara räddningen.

Vår julgran blev detta år inte ”äkta” vara, utan istället har vi köpt en mindre variant i plast, där ljuset består av färdigmonterad fiberoptik med stiliga renar som skiftar färg (även om Nisse envisas med att kalla dem för åsnor). Klart annorlunda och mycket kitschigt!

Träning för OS

OS-utrustning

Som så många andra i vår generation så hade vi ett pingisbord i källaren (eller gillestugan som man kallade det) när jag var i tonåren. Jag gissar att dessa mer eller mindre har försvunnit ur de svenska hemmen nu för tiden. I takt med detta har även de svenska framgångarna i internationella pingismästerskap nästan helt avtagit och nästa år ställer ju inte ens JO Waldner upp i OS längre trots att han är en stor hjälte här i landet.

Nere i garaget där vi bor öppnade de dock för en tid sen ett pingisrum. Nisse och jag har nu införskaffat racket och lagt oss i hårdträning för OS 2008, för någon måste ju bära upp de svenska färgerna!

Besök på Factory 798

Fyra glada kineser


Nisse redo för kamp...

Gamla fabrikslokaler blir som nya

Intressant konst

Kopparkineser

Nisse träffar den inhemska befolkningen

Helgen som var besökte vi som bekant konstområdet Factory 798. Det är ett gammalt industriområde på 20,000 kvadratmeter, som en gång i tiden byggdes i samarbete med Östtyskland. Istället för att riva hela stället så har man inrättat ett antal olika gallerier och utställningslokaler, där det finns de mest skiftande konstformer att titta på. En hel del är riktigt spännande och andra bara märkliga. Enligt CNN så platsar området på top-fem listan över Beijings turistattraktioner. Inte någon traditionell attraktion direkt, men nog så kul att strosa omkring där en eftermiddag.

Lucia i Kina

Enligt vad jag fått höra från andra svenskar här i stan så var det förut en tradition hos den svenska ambassaden att man höll ett riktigt Lucia-firande där med Lucia-tåg från den svenska skolan, lussekatter, glögg och allt som hör till. Tyvärr upphörde detta då man bytte ambassadör och nu sker det enbart olika lokala aktiviteter. Mina trevliga svenska klasskamrater Sofia och Anna hade dock med sig diverse välkända julsaker till dagens lektioner; glögg, kaffe, lussebullar, pepparkakor, skumtomtar och Paradis-choklad. Nu blir det jul-lov i språkstudierna - nästa lektion blir den 8:e januari. Skönt att vila skallen lite (eller snarare försöka läsa in det som inte fastnat ännu...).

Snöpalm

Palm vid jobbet (Wang Jing)

Första snön, något annorlunda utseende på gården vid jobbet. Den stackars palmen såg frusen ut. Dock låg snön endast kvar en dag.

Första snön

Små busk-hus i parken

Täckta buskar i vårt område

Tomtetaxen(?) inspekterar

Igår kom årets första snö, men den var raskt borta igen. Vad jag har hört så är det i år en ovanligt varm vinter så någon skridskoåkning före jul lär det väl knappast bli. Som förberedelse inför det kalla vädret har de lite överallt i stan satt igång och täcka över diverse träd och buskar. Exakt varför vissa av dem ska täckas och andra inte har vi dock inte lyckats lista ut. Mycket pyssel är det i alla fall och ger säkert ett antal arbetstillfällen.

Bara en vanlig helg

Den här helgen var tämligen lugn och behaglig. I lördags var vädret soligt och skönt, så vi tog vi först en promenad genom Chaoyangparken bort till den tyska slaktaren (heter egentligen Schindlers) för lite nödvändiga inköp inför kvällens middag. Efter det gick vi vidare till Liangma blomstermarknad för att reka lite inför kommande julgransinköp. Gott om granar fanns det, men vi sparade själva inköpet till nästa helg och köpte lite snittblommor istället. Vidare i taxi till Yashow marknaden, för att hämta lite kläder vi beställt hos en skräddare där. Nisses två skjortor passade alldeles utmärkt, men tyvärr behövde mina blusar justeras lite så det blir en runda till för min del om några dagar. Efter det for vi hem och ägnade några timmar åt språkstudier. Framåt kvällen blev det först en träningsrunda på gymmet och efter detta en hemlagad middag med gott kött och lite rödvin.

Söndagen var inte helt tokig heller. Först for vi iväg till konstnärsområdet 798 och kollade runt lite. Det är ett ruffigt, gammalt industriområde i den nordöstra delen av stan där det finns en uppsjö av olika gallerier och utställningslokaler. Efter några timmars strosande där, blev det brunch på den nyöppnade restauranten SALT. Gott och prisvärt med tre rätter för 148 RMB, så vi lär definitivt komma tillbaka. Nästa stopp var ett besök på kameramarknaden på den västra sidan av stan, för att inhandla lite fotoutrustning på uppdrag av en god vän i Sverige. Efter denna mycket ansträngande aktivitet kände vi oss lite utmattade och åkte därför till vårt massageställe och fick 90 minuters oljemassage innan det var dags för hemfärd. Som sagt, det var bara en tämligen vanlig helg i Beijing under grisens år, anno 2007.

Lunch på hög höjd

Så här när det börjar dra ihop sig till jul är det gott om kalas. Den här veckan har jag varit på två julluncher; igår var det Beijing Ladies Golf som arrangerade och idag åt jag traditionellt svenskt julbord tillsammans med SWEA-damerna. SWEA står förresten för Swedish Women’s Educational Association, och är en global förening för svenska kvinnor som bor eller har bott utomlands. Här i Beijing är det ca. 140 medlemmar vad jag förstått, men det var första gången jag var med på en av deras aktiviteter.

Torsdagens lunch med BLG hölls på Capital Club, vilket för min del blev den andra gången på två dagar som jag besökte detta ställe; SEBs föredrag var nämligen i samma lokal. Klubben ligger uppe på 51 våningen, så utsikten är fantastisk om det är en klar dag. När bilden togs var det OK, men inte mer än så. Byggnaden i mitten är CCTVs nya högkvarter. CCTV är den statliga kinesiska televisionen och den holländska arkitekten Rem Koolhaas har designat de två 230 meter höga, L-formade tornen som kommer kopplas ihop i en loop. Det blir definitivt en av stadens mest spektakulära byggnader enligt vad man kan se på den färdiga, projecerade versionen ovan. Som allt annat ska den stå färdig till OS.

Råttans år

I tisdags var vi på ett föredrag som SEB här i stan hade arrangerat. Två representanter från SEB i Sverige gav sin syn på vad de tror kommer hända under 2008 vad det gäller världsekonomin och i synnerhet utvecklingen i Asien. Intressant att höra, men som vanligt sitter man där och önskar att man hade den där magiska kristallkulan som talar om exakt vad som kommer att ske istället för att man ske behöva ge sig på en begåvad gissning. Nästa år är förresten Råttans år, och under 1900-talet var tillväxten i Asien i snitt 12 % under ”rått-åren”, medan det årliga snittet under motsvarande period enbart uppgått till 6 %. Vi får väl se om denna trend håller i sig även under detta århundrade.

Fågel eller fisk?

I fredags var det julfest på SAS Radison för svenskkolonin, men vi valde att hoppa över den och istället gå på en vinmiddag på China Lounge. Vinerna kom från Washington State och var riktigt bra, och maten kan klassificeras som kinesisk mat med en modern ”touch”. En av rätterna ser ni ovan. Jag har aldrig sett räkor förklädda till småfåglar förut, så det var en ny upplevelse.

Ren luft

En av de två saker som är klart dåliga här i Beijing är luften (den andra är trafiken). Under den varma delen av året är den dålig pga alla luftföroreningarna som lägger sig som ett lock över stan. När det blir kallare lättar dock det hela och det borde blir bättre luft ute, men då man kör igång koleldningen den 1:a november så byter luften bara karaktär istället. Frisk luft är onekligen något man som svensk tar för givet tills dess att man inte har det längre.

Hur som helst, i helgen köpte vi en luftrenare till sovrummet. Den modell vi valde ser ni ovan. Det är ett svenskt märke (Blueair) som finns att köpa i två varianter här; dels en ”Made in Sweden”, dels en ”Designed in Sweden” (men tillverkad i Kina). Den sistnämnda är ca. 30% billigare, och då kvaliteten synes vara densamma så valde vi den. Vi har inte direkt lidit av luften inomhus hittills, men vi får väl kolla på filtret om någon månad eller så och se resultatet.

Matlagningskurs

Idag efter förmiddagens språklektion så var det dags för nästa del i min kinesiska utbildning; att lära sig göra 饺子 (jiaozi) = dumplings =små degknyten som man fyller med div. saker och sen kokar. Vi var åtta västerlänningar som for iväg till ett ställe som ligger bland hutongerna. Det är den äldre delen av bebyggelsen här i staden, och består av trånga gränder med låga hus där folk bor oerhört trångt. Det mesta av den typen av hus har numera rivits för att lämna plats för den moderna staden, men vissa delar finns fortfarande kvar.

Att göra jiaozi visade sig vara betydligt svårare än vad man tror. Vi fick färdig deg som frun i huset hade gjort i ordning. Den kavlar man sedan ut till degplattor och lägger fyllningen på. Efter det viker man degplattan över fyllningen och nyper ihop kanterna så att det blir en tjusig halvmåne med veckad kant. Inte alltför svårt i teorin, men att det tar många års träning att få dem att se snygga ut blev vi snabbt varse. Hur vi än försökte så såg de ändå tämligen usla ut, och ännu fulare blev de efter det att de var kokta och hade fallit samman till sladdriga små degklumpar ! Kul att testa i alla fall, men som dom säger i Amerika; don't quit your dayjob!

Wèi

Tänk er en söndagmorgon. Det är inget direkt planerat för dagen, så du ligger kvar i sängen och tar det lite lugnt. Telefonen ringer och följande dialog utspelar sig;

"wèi (=hallå), wèi, do you speak Chinese? "
Jag svarar då sanningsenligt; "no I do not."
“Please pay attention, please pay attention."
“OK…….”
“please go to the bank today – bye!”

…var på den som ringt har fullgjort sitt uppdrag och glatt lägger på telefonen!

Det finns ju ett antal frågor som då dyker upp:
1. Varför ska jag gå till banken?
2. Vilken bank ska jag gå till?
3. Vad är det jag ska göra när jag väl kommit dit?

Nu tror vi oss ha listat ut vad det hela gick ut på i alla fall. Det är nämligen så att det inte skickas ut några telefonräkningar i ”hard-copy”, istället så ringer en automatisk telefonröst upp och meddelar (enbart på kinesiska) att det nu är dags att betala räkningen samt även hur mycket den uppgår till. Man kan sedan gå till en betalningsautomat som finns här på området och betala för sig med hjälp av bankomatkortet. Det lärde vi oss nämligen den hårda vägen – telefonen blev spärrad för utgående samtal då vi inte betalat vår räkning på ca. 30 RMB. Nu har jag dock lyckats lära mig hur systemet fungerar, samt begriper även delar av vad ”räknings-samtalet” går ut på, så vi gick snällt och betalade skulden. Vi får väl se om det kommer några fler mystiska uppmaningar….

Efter att ha löst (?) detta mysterium var vi iväg till årets julmarknad som arrangeras av den lokala SWEA-föreningen. Där köpte vi lite lusse-bullar, drack glögg och åt pepparkakor. Kanske lite tidigt för att det ska vara någon riktig julstämning, men glögg är ju alltid gott när det är lite småkyligt ute.

Tai tai

Bild på väg till jobbet

Lite språkträning på Kinesiska:

太 (Tai) = Mycket
太太(Tai Tai) = Fru

Man kan undra om mannen på bilden tycker att det är 太 太太 eller bara som vanligt.

Bilden är tagen en vanlig dag på väg till jobbet fotad med mobiltelefon (Sony Ericsson P1i).

Ofrivillig vila

Helgen tillbringades för min del i ryggläge tyvärr. Hittills har vi klarat oss från diverse olika magåkommor, men nu var det dags. Inte så mycket att göra åt utan bara att härda ut. På min språklektion i tisdags kom då den obligatoriska frågan; zhèige zhoumò, ni gàn shénme (=vad gjorde du i helgen)? Med hjälp av diverse lösryckta ord samt pekande på magen, så gick väl budskapet fram på något sätt. Eftersom kineser inte riktigt har samma uppfattning som västerlänningar om vad som känns lite mera privat än intressant för alla, så fick jag då lite frågor om exakt hur magsjukan hade yttrat sig, och klassen fick därpå glatt lära sig vad diarré heter på kinesiska… (om någon nu mot förmodan undrar, så heter det ”la dùzi”). Kanske lite mer information än vad jag hade tänkt mig förmedla till omvärlden, men fullt naturligt för en kines.

Om man vill läsa lite om vardagslivet här i staden och få en bra och humoristiskt berättad historia om skillnader mellan hur kineser och västerlänningar betraktar olika saker så kan jag varmt rekommendera boken ”MEI WENTI” av Catarina Lilliehöök. Väldigt mycket av det hon skriver om där känner man onekligen igen!

Vinterväxter

Växterna ovan uppstod för någon dag sedan. Rabatterna ändrar utseende från den ena dagen till den andra; från att ha bestått av julrosor (ni vet dom där som vi brukar köpa i kruka och ha inomhus till jul) i förrgår, så är dessa nu uppgrävda och istället har det uppstått någon slags genmanipulerad kål (?) i vitt och lila som finns i långa rader på området. Vi får väl se hur många dagar dom klarar sig innan det är dags för nästa.

Beijing med nya ögon

Här i stan finns ett antal marknader som är specialiserade på just sitt område. Det finns t ex fotomarknaden, tygmarknaden, lampmarknaden osv. osv. och på varje ställe finns en uppsjö av affärer som säljer allt man kan tänka sig inom just denna nisch. Ett ställe vi inte varit på förut är glasögonmarknaden, och i lördags var det dags för ett besök. Själv är jag tämligen hjälplös utan glasögon/linser, och de senast inköpta glasögonen är ett antal år gamla så det kändes som om det var dags för en uppfräschning. Tänk er då ett ställe i två våningsplan med drygt 100 butiker med optiker så har ni ung. en uppfattning om storleken på stället. Vi hade fått tips om en butik där de var bra på engelska, men när vi väl var där så var vi väl inte så hemskans imponerade av just den biten. De var dock bra på att göra glasögon, och det är ju viktigast. Jag hade med mig ett recept från optikern i Sverige, men annars gör de en synundersökning på plats. Det blev två par glasögon; ett par för läsning och ett par för ”resten”, och tillsammans gick dessa på 1100 RMB (ca. 1000 sek). En bråkdel av vad man betalar hemma i Sverige således, och jag kan inte påstå att de känns sämre än vad jag är van vid.

Nisse blev till sin stora besvikelse (!?!))utan glasögon; efter synundersökningen konstaterade de att han såg alldeles utmärkt utan.

Morgonaktiviteter

I Beijing är folk uppe och igång mycket tidigare på morgonen än vad man är van vid från Sverige. Många bönder tar med sig diverse odlade grönsaker och frukter och far in till stan för att sälja dem på s.k. ”morgon-marknader”. Dessa uppstår på en gatstump på vissa fasta ställen i stan, men försvinner efter några timmar utan att ett spår finns kvar. Nästa dag sker samma sak igen. De flesta kineser gör sina inköp av frukt och grönsaker just på dessa marknader, och inte i mataffärerna där det är dyrare.

Det är även en enorm aktivitet i parkerna, där framförallt de äldre ägnar sig åt diverse stärkande aktiviteter. Bilderna visar några av de ting Nilla och jag stötte på en morgon i Tuanjiehu-parken en bit ifrån där vi bor. Det var en fantastiskt fin och solig morgon, och man upplevde verkligen stillheten och lugnet i denna lilla oas till park, trots att den ligger mitt i stan och dessutom gränsar till den 3:e ringleden med hemska köer på morgnarna.

De tecken som ni ser mannen skriva på marken skrivs i vatten. Vitsen är just att det hela ska vara förgängligt.

Vandring på Kinesiska Muren

På lördagen gjorde vi en vandring på Kinesiska Muren, där vi gick drygt 4 timmar. Nisse och jag gjorde samma vandring när vi var här i april och kollade på lägenhet, men istället för vårblommor så var det nu höstfärger. Vi blev upplockade kl. 8 utanför där vi bor av privatchaufför med tjusig svart bil, körda upp till en liten by (ca 2 timmar bort) där vi fick te, innan vi påbörjade den mödosamma stigningen upp till muren. Just den delen tar ung. 45 minuter, men det är väl besväret när man väl klättrat upp på muren och ser den fantastiska utsikten! Vi hade dessutom flyt med vädret; det var en solig och klar dag.

Vi vandrade sen uppe på en del av muren som inte är restaurerad, så där var vi nästan ensamma. Den sista timmen gick vi på den restaurerade delen innan vi tog rodelbanan (!) ner igen. Vår chaufför väntade på oss och vi for iväg till en fiskodling där vi fick en sen lunch. Hemma igen vid 6-tiden och tämligen slut efter en hel dag ute i den friska luften.

Besök från Sverige

Dagen efter att Nisse återvänt så anlände vår vän Nilla med SAS-planet från Stockholm. Hon hälsade på oss under en vecka och det var hennes första besök i Kina. Under den veckan besökte vi ett antal av de ”måsten” som en resenär ska se i stan; Den Förbjudna Staden, Himmelens Tempel samt Sommarpalatset. Vad som även är obligatoriskt för en svensk besökare i Beijing är shopping, så vi var på flera av de olika marknaderna där man kan köpa kläder, smycken, handväskor etc. till en bråkdel av det pris vi betalar hemma. Kopior? Absolut! Du lär dig att pruta utan att skämmas, även om det är ovant för en svensk. Svenska är förresten ett av de språk du oftast hör inne på marknaderna…

Nisse lyckade även övertyga Nilla om att hon definitivt behövde en ny kamera, så vi gjorde ett besök på en kameramarknad där du kan hitta det mesta inom den fotografiska konsten. Här är det äkta varor och inte alls samma hysteriska prutning som på ”kopie-marknader”. Det kanske inte riktigt ingick i hennes inköpsplaner, men jag tror nog att hon blir nöjd med sin nya Nikon.

Nisse hemma igen

Efter att ha tillbringat en knapp vecka i Sverige så återvände Nisse till Beijing. Lite märkligt för honom att vara i Stockholm och bo på hotell, men vad gör man när lägenheten är uthyrd. Med sig hit igen hade han diverse småsaker som vi kommit på att vi saknar här; bl.a. en potatisskalare (som verkligen GÅR att skala potatis med), en kärnhusborttagare, några kilo kaffebönor (finns men är dyrt) samt sist men inte minst; 2 kg löjrom! Vad det gäller maten här så är det inte så mycket som vi saknar; det finns ett mkt stort utbud av alldeles utmärkta restauranter, men rårakor med löjrom får man allt laga till själv!

Ny Ayi på G

Efter att ha genomlidit två tunga veckor utan städhjälp så har vi äntligen lyckats hitta en ny Ayi. Hon förmedlades via en av Nisses kollegor, och är nu provanställd oktober ut. Förhoppningsvis ska det hela fungera bra och vårt hem kommer bli lika skinande och rent som förr!

Ännu en vinmiddag

I lördags var det dags för ännu en vinmiddag; den tredje i ordningen för vår del. Den förra vi var på var inte helt lyckad tyckte vi. Visserligen var vinet superbt (från en australiensisk liten exklusiv vingård som heter Leeuwen Estate), men resten var ingen riktig höjdare. Middagen hölls på det femstjärniga hotellet Shangri La och vi hade höga förväntningar på maten, som enligt ryktet skulle vara mkt bra. Det började bra med förrätten, men sen var det inget mera direkt minnesvärt. Det tristaste var dock själva miljön; gissar på att runt 150-200 personer var där, och det kändes som man var på en av de där offentliga mottagningarna som ofta hålls i stora konferenssalar. Borden var runda och det var 10 personer vid varje bord, så det gick bara att prata med dem som satt precis bredvid. Man kan säga att vi inte hade någon direkt tur med bordsplaceringen; bredvid Nisse hamnade den fotograf som skulle dokumentera det hela. Han sprang mest omkring hela tiden och när han väl satt stilla kunde han bara tala kinesiska tyvärr. Vid bordet satt även två par som tillhör kategorin ”äldre västerländsk man med mkt yngre och mkt snygg kinesisk kvinna”. Dessvärre är den synen ganska så vanlig här; man får hoppas att båda parter är nöja med vad de får ut av de hela, men som utomstående betraktare känns det ju lite osmakligt.

Hur som helst; den middag vi var på i lördags var helt olika och mkt bättre. Det var en chilensk producent (Santa Rita) som presenterades, och en entusiastisk chilenare var på plats och berättade om det olika vinerna. Middagen hölls på en malaysisk restaurant och vi var väl ca. 25-30 personer där, så det hela var mera intimt. Blandningen på folk var verkligen stor; vid vårt bord satt en italienare, en kvinna från Namibia och hennes sydafrikanska make, en kille från Belgien, en från Schweiz, en amerikan och tre kineser (nej, Bellman var inte där!). En kinesisk tjej som satt närmast mig var i 30-årsåldern och hade en MBA från Universitetet i Utrecht, Holland – hennes engelska var utmärkt. Hon är marknadsdirektör för ett företag som pysslar med förmedling av förnyelsebara energitillgångar i norra Kina. Definitivt mkt intressant att samtala med henne! När middagen var över och vi skulle fara hem insisterade den glade chilenaren på att vi alla skulle gå på salsa-klubb istället, men för vår del slutade kvällen där.

Dagen efter var definitivt ”dagen efter”, men det var en mkt fin höstdag i Beijing, så vi tog en promenad i Chaoyang-parken och spanade in diverse kinesiska aktiviteter, såsom metning av guldfiskar i liten damm, samt färd i stor bubbla på vatten. Efter detta äventyr var det var dags för Nisse att packa sina väskor och ge sig av till flygplatsen. Han skulle fara iväg på sin första tjänsteresa utomlands. Vart? Jo till SonyEricsson i Kista…

Vår första besökare

I helgen hade vi den första besökaren från Sverige här. Det var en kompis till Nisse som passerade förbi på väg hem från ett möte i Shanghai och passade på och stanna ett dygn hos oss i Beijing. En fördel för vår del blev att vi äntligen fick uppstädat i ett av gästrummen – tidigare har det varit lite lagerrum över det hela. Vi gjorde en utflykt till Sommarpalatset under lördagen. Det tillhör de ställen som är ”måsten” för en besökare i Beijing, men vi har med flit låtit bli att fara på olika typer av turistattraktioner för att spara dessa till när vi väl får besök. När man är där kan man passa på och få en fin vy över stadens nyare bebyggelse.

En fin dag blev det i alla fall, där vi gick omkring i parken på eftermiddagen och på kvällen på en italiensk restaurant som heter Assagi. Det enda där som påminde om att man var i Beijing var servicepersonalen, annars var det tämligen europeiskt. På söndag fm gick vi omkring i den omedelbara omgivningen, och kunde konstatera att det är oerhörda kontraster mellan vårt tämligen luxuösa bostadsområde och delar av grannskapet som vi snarast skulle benämna som ren slum.

Kines-kurs del 1 avklarad

Så har jag då lyckats klara av del ett av kineskursen – se mitt fina diplom! Vi fick skriva ett prov på fyra sidor som avslutning, fast vi fick aldrig se exakt hur resultatet var, utan alla som deltagit fick varsitt diplom. Skolan vill ju gärna att man ska köpa ytterligare en kurs, och då kan man ju knappast underkänna någon elev… Hur som helst; nu kan jag i alla fall betydligt mer än förut, även om det fortfarande känns rätt hopplöst vissa dagar att någonsin komma upp på någon slags hygglig nivå utöver att kunna åka taxi samt beställa mat och öl på restauranterna.

Svårt med tjänstefolk nu för tiden…

När vi kom hem från semestern låg det en lapp från vår Ayi (=hemhjälp), där hon skrivit div. kinesiska tecken. Eftersom vi inte kunde tyda dessa själva, fick vi invänta Nisses språklärare för att få hjälp. Vi skojade dock lite om ”tänk om hon har sagt upp sig”. Det skulle vi inte ha gjort, för det visade sig vara precis det som hänt! Enligt vad hon skrev så var hennes pappa sjuk, och hon var därför tvungen att ge sig iväg på obestämd tid. Så för tillfället är vi utan städhjälp och jag fick för första gången dammsuga själv i fredags… usch och fy!!! :-)

Semester i Thailand

Så var vi då tillbaka från semestern. Vi hade en oerhört skön tid nere i Hua Hin där vi latade oss och spelade golf under en dryg vecka. I Hua Hin har den thailändske kungen sitt sommarresidens och det märks verkligen för det var bilder på kungen (Rama IX) uppsatta mest överallt. Vi bodde på Hotel Sofitel, som är ett gammalt kolonialhotell med anor från tjugotalet. Hotellet byggdes av de som drev järnvägen, och skulle hysa alla de gäster som med tåg for till Hua Hin för att besöka kungen. Den koloniala stilen har man verkligen behållit och vi kände oss nästan förflyttade 100 år tillbaka i tiden där vi satt och smuttade på våra gin och tonic på balkongen.

Hela paketet (exkl. flyg) hade vi köpt via nätet hos en lokal arrangör (Golf of Siam) och inkluderade privat transport T/R Bangkok – Hua Hin, boende samt all golf. Allt fungerade strålande bra; vi fick tom åka Volvo (hurra för en riktig bil!) från flygplatsen. Golfbanorna var oerhört fina (med ett undantag) och det jag tror säkert att vi kommer tillbaka hit igen. Det kändes lite märkligt när semestern var över och vi skulle fara hem dock; istället för att åka till Sverige så for vi hem till Beijing.