Snabbtåg till Tianjin

Snabbt tåg


BJ södra station - ser mera ut som en flygplats


Rätt fort gick det


Vid ankomst tvättas tåget noga


Stationen i Tianjin


De gamla kvarteren; numera finansdistrikt


Tydliga skyltar med historisk info


Här bor numera Bank of China


Att fiska gillar man även här. En fördel är att det
faktiskt FINNS vatten - svårt att finna i BJ.


Cool snubbe

Vi har snackat rätt länge om att vi borde göra en utflykt till Tianjin och testa det nya snabbtåget dit. Idag blev det äntligen av. Det hela byggdes färdigt till OS förra året och klarar av den drygt 11 mil långa sträckan Beijing - Tianjin på 30 minuter (!). Hastigheten kan som högst bli 350 km/tim, vilket ska vara det snabbaste som går att åka med traditionella tåg.

När vi far kommer de dock "bara" upp i 333 km/timmen; inte alls lika snabbt som när vi for med "maglev" tåget i Shanghai förra hösten. Undan går det dock och det är rätt fascinerande att man upplever det som att det går sakta när vi rullar in mot stan i dryga 150 knyck.

Biljetter finns att köpa i två klasser; 58 RMB för 2:a klass och 69 RMB för 1:a. Vi testar bägge, en riktning var. Ingen jätteskillnad direkt, men färre och bekvämare säten i första klass. Tågen går varje kvart, totalt 47 tåg varje dag. En snabb överslagsberäkning innebär att vi hamnar på en kapacitet på ca 30 000 personer per dag - som att varje dag kunna flytta hela Lidingös befolkning! En oerhört behaglig tågresa var det i alla fall, oaktat vilken klass man valde.

Väl framme i den "lilla" (drygt 10 milj. inv.) staden Tianjin, går vi omkring några timmar innan vi far åter. Vi har faktiskt varit i stan två gånger förut, i samband med fotbollslandslagets (damerna) inte alltför framgångsrika matcher i stan. Den här gången hamnar vi dock mitt i centrum istället, och vandrar omkring bland de gamla kvarteren. I början av 1900-talet var nämligen många av de europeiska länderna här och lade beslag på handeln. Många av byggnaderna från den tiden finns fortfarande kvar och har även restaurerats, men de bebos nuförtiden av främst kinesiska banker.

Man märker dock att innevånarna inte är lika vana vid västerlänningar som i BJ. Vi blir nämligen mäkta utstirrade under vår vandring genom stan, något som sällan sker i BJ.