Först blir det besök hos munkarna

Dags för dagens måltid


Innan maten måste man tvätta sig...


...och raka sig


Sen ställer man sig i kö


Snart mat


Matsal


Varje bord har mat för fyra munkar


Curryn tillagas i enorma kärl av frivilliga, munkarna själva får
inte laga mat


Familjen som donerat dagens måltid får en särskild välsignelse
av stormunken


Även vi donerade lite pengar, men då munkarna ej får ta i
pengar så gick donationen till stormunken via en novis


Mycket vänlig lärarmunk


Noviserna bär vit klädsel


Klostrets regler

En av höjdpunkterna under resan är utan tvivel besöket på klostret Mahaghandayon i Amarapura. Inte för att man behöver uppsöka ett kloster för att se munkar; de finns mest överallt. Till skillnad från katolska munkar vistas de ofta utanför klostret och är aktiva i samhället på ett helt annat sätt. Det är oerhört mäktigt att se den ringlande kön med munkar till maten. Hungriga är de säkert. Efter kl. 12 får de nämligen inte äta förrän vid gryningen nästa morgon, så det gäller för dem att sätta i sig så gott det går.

Det är vanligt för pojkarna i Burma att leva som munkar en längre eller kortare period. Livet där passar dock inte alla. Vår guide berättade tex att hennes son lovat vara i klostret under två veckor men kom tillbaka hem efter redan fem dagar.

Nunnor är inte lika vanliga, men finns de med. Enligt vår guide så beror det bla på att många flickor inte vill raka bort håret såsom det är anvisat. Istället för saffransgul klädsel bär de en svagt rosafärgad utstyrsel och bor i egna kloster.